STYLE CRUSH

Det var längesedan jag skrev något om mitt privatliv och nu när jag ändå inte har någonting att göra (frånsett att jag precis målat mina naglar i orangefärg och att det klibbar) tänker jag passa på att skriva. Vad vill ni veta? Haha, jag brukar vara väldigt öppen men ja, jag har lärt mig ett och annat att man ska vara tyst vissa gånger. Anyway, här kommer det.. Min FÖRSTA kärlek.

Jag ligger och läser igenom min dagbok som jag skrivit i och det är faktiskt väldigt roligt, synd att jag inte fortsatt. Men genom denna bok så är det en kille som återkommer HELA tiden, helt otroligt faktiskt, men det är så sant som det är sagt. Denne kille är ungefär hur bra som helst. När man läser så minns man tillbaka. Den tiden. Det var så underbart på ett vackert sätt.. Men samtidigt har man gått vidare och allting har jag lämnat bakom mig såklart.

Som de säger i filmen "dagboken" : It's normal not to forget your first love.

Om ni vill läsa och är lite nyfikna kommer här lite utdrag från min egen PERSONLIGA dagbok.. Enjoy!
Tisdagen den 27:e juni 2006 kl 23.49
Han betyder allt för mig om så "bara" som vän vill jag aldrig tappa/mista honom. Trots allt glömmer man aldrig sin första kärlek - men jag ska göra mitt bästa, som farmor säger: Faller en finns det tusen till! Jag glömmer honom aldrig. ALDRIG.

Torsdagen den 8:e juni 2006 kl 17.14
Okej, idag har det vart skolavslutning. Trevligt? NEEEJ! Jag vill inte ha lov. Jag vill inte, vill inte, NEJ! Det kommer bli så hemskt till hösten & för att inte tala om tiden dit? Jag kommer avlida. Jag döör av längtan. Jag skulle göra allt! ALLT! Jag kan inte skriva utan att gråta...

Den 26:e april 2006 kl 22.04
Jag önskar att jag fick vara hans så länge mitt hjärta slår. Höll på att bryta ihop idag på engelskan, till och med läraren märkte det och frågade hur jag mådde.. Det finns inga ord. Kan du inte bara inse att jag inte kan leva utan dig?

Den 14:e april 2006 21.11
Varför i hela friden ska jag fortfarande ha kvar känslor för...? Snälla, ta BORT dem!

Och en sak som jag skrev (eller flera saker som jag skrev)
Den 9:e september 2006 kl 17.51
Egentligen vill jag inte
Egentligen borde jag inte
Egentligen är det dumt av mig
Egentligen är det bortkastad tid
hur snäll har du varit mot MIG?
Vare sig du är konstig, knepig och dum,
ironisk, dissig och allmänt lat,
känner jag att ditt beteende får mig
att gråta, men ack så underbart
Egentligen behöver jag dig mer än
jag tror,
egentligen saknar jag dig när
du är borta,
egentligen är det Du som får
mig att skratta,
egentligen är ett stort ord.
Trots alla gånger jag försökt
glömma
eller alla gånger du gjort mig
ledsen
Är det trots allt hjärtat som brinner...
Min kropp rasar sönder,
mitt skratt är fastklistrat,
jag har inga känslor,
gråten står i vägen för allt.
Egentligen är du helt underbar,
egentligen är du svar på tal,
egentligen är du Glad, rolig och
omtänksam
egentligen vill jag ha det så
Sedan den första gång jag såg
dig
har vi varit ett,
det var då jag kände butterflies,
du var det finaste jag sett,
Någonstans bortom allt,
finns du och jag,
vi reser genom varmt och kallt
oavsett natt och dag.
Än fast jag inte vill,
(jag skulle göra allt för att glömma)
vet du att jag inte kan
inte ens litegrann..
Du, bara DU
I love you no matter what..

Och till sist:
Det är svårt att sluta älska
Det är svårt att tappa tron
Det är svårt att acceptera
Att man är kär i fel person..

Det är faktiskt kul att se hur en endaste person kan ha betytt så otroligt mycket för mig. Det var då det! Nu är det nya tag som gäller :) Haha... Men som sagt, Its normal not to forget your first love..

Kommer DU ihåg din första kärlek?