Mer pinsamt än såhär blir det inte
WEEKDAY
Ja, jag skulle då gå till weekday och prova lite plagg. Of course. Gick in i provhytten och allt var frid och fröjd, men jag kände ändå att det var tragiskt att dörrarna slutade nere vid, ja, nästan axlarna.. så hela mitt huvud var ovanför. I alla fall står jag där inne och testar testar och den ena tröjan var hur fin som helst, men fick knappt av mig den.. What? Den satt jättebra men höll på länge med att ta av mig den och till slut gick det. DÄREMOT klänningen, som satt ÄNNU bättre gick inte alls. Jag höll på och höll på, kände svetten inom mig och tog i från kung och fosterland. Inget resultat. Det som var mer pinsamt nu är att ungefär hela weekday kunde följa händelsen med tanke på att mitt huvud var ovanför... Jag försökte ännu mer.. men ack nej, känner hur håret ligger åt alla håll och kanter och testar igen. DÅ KOMMER HON SOM JOBBAR DÄR... "Eeeh, ursäkta, ska jag hämta en annan storlek eller går det bra?" "Aah, haha, det går bra tack!" HAHA, det var nog den sämsta lögnen, det gick ju inte alls bra, det såg alla!!! Börjar nästan garva på riktigt och försöker ännu mer. Då slog det mig att jag kanske lika gärna får betala och sedan klippa sönder hela skiten. Jag vet inte hur länge jag höll på men till slut gick det faktiskt och en lättnades suck kom från min kropp ut i verkligheten. Jag var fri! Det är inte ofta man får den första tanken "jag överlevde!" från en provhytt inne på weekday, men jag har nog aldrig vart så lycklig. Puuh.
Jag förstår det inte, alla plaggen är så små över axlarna. Hur ska man bära sig åt?
Vet ni förresten hur denna grundades? Well. I know.
Ja, jag skulle då gå till weekday och prova lite plagg. Of course. Gick in i provhytten och allt var frid och fröjd, men jag kände ändå att det var tragiskt att dörrarna slutade nere vid, ja, nästan axlarna.. så hela mitt huvud var ovanför. I alla fall står jag där inne och testar testar och den ena tröjan var hur fin som helst, men fick knappt av mig den.. What? Den satt jättebra men höll på länge med att ta av mig den och till slut gick det. DÄREMOT klänningen, som satt ÄNNU bättre gick inte alls. Jag höll på och höll på, kände svetten inom mig och tog i från kung och fosterland. Inget resultat. Det som var mer pinsamt nu är att ungefär hela weekday kunde följa händelsen med tanke på att mitt huvud var ovanför... Jag försökte ännu mer.. men ack nej, känner hur håret ligger åt alla håll och kanter och testar igen. DÅ KOMMER HON SOM JOBBAR DÄR... "Eeeh, ursäkta, ska jag hämta en annan storlek eller går det bra?" "Aah, haha, det går bra tack!" HAHA, det var nog den sämsta lögnen, det gick ju inte alls bra, det såg alla!!! Börjar nästan garva på riktigt och försöker ännu mer. Då slog det mig att jag kanske lika gärna får betala och sedan klippa sönder hela skiten. Jag vet inte hur länge jag höll på men till slut gick det faktiskt och en lättnades suck kom från min kropp ut i verkligheten. Jag var fri! Det är inte ofta man får den första tanken "jag överlevde!" från en provhytt inne på weekday, men jag har nog aldrig vart så lycklig. Puuh.
Jag förstår det inte, alla plaggen är så små över axlarna. Hur ska man bära sig åt?
Vet ni förresten hur denna grundades? Well. I know.
Kommentarer
Trackback
