Modo i mitt hjärta
Jag kan bara säga en sak, jag växte upp med rätt hockeylag. Detta är livet på en pinne vill jag lova. Pappa hade skaffat biljetter och vi lyckades få med oss mor också. Väldans trevligt vill jag lova..
Och här sitter vi uppradade, pappa snyter sig i handen, tror jag?, mamma är med i kortet.. (ni förstår vad jag fått min uppmärksamhet ifrån!?:P) edvin gömmer sig bakom kepsen och oscar gömmer sig genom att titta bort. Min bror har ett gott inflytande på min andra bror.. not! På tal om Edvin. Han blir 11 år på fredag. Jag kommer fortfarande ihåg när jag berättade för Lina att jag skulle få ett syskon. Då skulle jag fylla 9 år. Vi gick på lågstadiet och kom fram till att när vi började nian skulle mitt syskon börja i skolan. Vad kloka vi var.. JAJA, åter till, VAD I HELA FRIDENS DAGAR SKA MAN KÖPA TILL DENNE UNGA MAN? Han önskar sig bara tekniska och dyra saker.. Barnen nu förtiden. Vilken tur att mina föräldrar fick ett barn som inte var så krävande. Jag alltså. Huh?
Ja, åter till matchen. Såhär såg det ut efteråt. Ni förstår min far, när han ska parkera, ska det vara så långt bort som möjligt (med tanke på att bilen ska vara hel efteråt) och ALLTID i skuggan. Jahaja.. kunde han gräva sig in mer djupare i trädet.. Vi fick oss en skrattattack vill jag lova. Men som man säger. Pappor har alltid rätt. Det var istället kallt i bilen pga skuggan..
Men far: Vi lever på 2000talet. Det finns ac.
Tack för mig. Åter till OC :)
Kommentarer
Trackback
