16:00 JAG TROR ATT DET KANSKE VAR MITT FEL

IGÅR:
Jag står i rulltrappan på NK. Ni förstår, jag står inte på EN platta utan på TVÅ. Den delar sig. Hinner jag uppfatta? Åh nej. Jag faller - pladask - mot honom framför. Han i sin tur, tar emot mig med ryggen MEN hinner inte stanna upp utan faller mot en kvinna framför honom. HON i sin tur håller i en barnvagn, vilken hon nästintill släpper MEN detta inser mannen framför mig och slänger sig för att ta emot barnvagnen.

Var detta kanske litegrann mitt fel? Lite? Väldigt mycket?

När de båda sedan tittar bakåt med sura miner på vem som egentligen satt igång denna dominoeffekt är det plötsligt bara jag mot hela världen. Jag känner all aggression.

"Hihiihihi.. heeej!" så vinkar jag lite lätt. Stockholm i mitt hjärta.


Kommentarer
bloglovin

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0