STYLE CRUSH

När jag tittade ut mot den mörka himmelen, och såg dess lysande stjärnor glittra, insåg jag att om bara några timmar skulle allting bara återgå till det normala. Vardagen skulle komma. Den där vardagen som fylls av härligt jobbande, mycket träning och en hel del shopping, såklart även fokus på bloggen. Jag stod i min ensamhet och tänkte, tänkte på de senaste dagarna, det jag precis varit med om, vilken glädje jag utsatts för, vilka känslor som spirat och... på vad som komma skall. Jag vågade inte blunda. Då skulle du vara borta. Ett ögonblick - sedan bara borta. Jag spärrade mina ögon (läs. som mr bean) bara för att andas in exakt samma luft som du gjorde. Jag tittade bort mot horisonten, och sedan kände jag det, armarna runt min midja, pussen bakom örat och de viskande orden. Jag var hemma. Hemma med dig.