DAG 10 - SOMMARHETTA

src. HÄR (jag älskar denna hemsida.)

DET VAR EN VARM SOMMARDAG och jag kände att det passade perfekt med ett par marinblå shorts och ett vitt linne. Min far skjutsade glatt in mig till stan för att sedan släppa av en något energisk kvinna - mig själv - vid båthamnen. Jag skulle få åka båt! JA! Väl i hamnen väntade du med din båt, nytankad och klar (jag fick senare höra att han gått till fots UTAN skor ända bort till statoil och tillbaka för bensinen tagit slut - gissa om asfalten var varm? vad jag skrattade) och tog min hand så vi kunde brumma iväg. Vi hade aldrig "träffats" förut så det var en bra första dejt enligt min åsikt. Båten brummade iväg rakt ut mot ingenstans, känslan av att lyssna på Per Gessle, ha håret i vinden och samtidigt titta in i dina vackra ögon var oslagbar. "Malin, nu får du köra?!".. "Åh, får jag.. NEEEEJ jag vågar inte!" Så tog jag över och helt plötsligt kände jag att kapten för finlandsfärjan kanske ändå vore någonting? Man kan ju bara inte krocka? Eller? Vi fortsatte ända hem till din familjs stuga och där väntade de alla på att ta emot oss och göda oss med så mycket mat att hälften vore nog (men vi gillade det!). "MALIN, nu ska vi åka vattenskidor!!" Okej, låt mig specificera, jag och skidor - ehrm, jag gick TVÅ lektioner på längdskidsåkningen och hatade det mest av allt - kan det vara så att jag helt enkelt inte är gjord för att stå på två pinnar och njuta? Exakt. Men vad gjorde man inte för dig? Sagt och gjort. Jag drog på mig en flytväst, din bror hjälpte mig på med skidorna och du styrde båten och skrattade. Sju försök. Sedan gav jag mig. Jag kom helt enkelt inte upp. Istället fick jag bli invirad i en massa filtar i din varma famn... mycket bättre.

Det blev middag och vi åt och åt sedan spelade vi alla kubb, njöt av en helt vacker sommardag i sverige. Vi gick sedan ner till havet igen för att bada och det var faktiskt den tidpunkten jag faktiskt kände det.. Du var bara helt underbar, det var där och då någonting mellan oss bara sa klick - som taget ur notting hill, min bäste väns bröllop eller varför inte dra till med dagboken? Vi agerade och pratade som om vi vore ett par men saken var den att vi var bara påväg.. en lång resa hade vi framför oss. Men det visade sig bli det bästa som hänt i mitt liv. Den tiden jag levde med dig.

Tiden gick och helt plötsligt var jag tvungen att ta sista bussen hem och vi var rejält försenade. Du gasade på med båten i all fart och med våra apostlahästar sprang vi hela vägen.. puh. Vi hann. Du följde mig. Du kramade mig hejdå. Du ringde mig bara minuten senare..

Kommentarer
Postat av: Anja

Svar:

Tack så mycket! :)

2011-02-10 @ 22:52:45
URL: http://originalet.blogg.se/
Postat av: Åsa

Vackra ord!

2011-02-10 @ 23:45:15
URL: http://asahellman.blogg.se/
Postat av: paulina hilding

vilken fin blogg!! :)

2011-02-11 @ 00:05:31
URL: http://paulinas.bubbleroom.se
bloglovin

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0