inatt;

okej, jag är i mitt rum, men det är inte roligt alls - faktiskt.
absolut trevligt att träffa sin familj, som helt plötsligt är glad varje gång de ser på mig.
i alla fall är det underbart med två bröder, det känns som att jag har fyra nu, eftersom jag bor på två ställen, och det är hur mysigt som helst. jag tycker om er allihopa. allihop!

men jag glömmer inte edvins smile när man säger att "jag kanske ska titta på din match imorgon". han blir alltid så glad, och det är vid sådana tillfällen man känner att; ja, idag ska jag ställa upp.

för idag har jag insett hur det är att förlora någon på så kort tid, inte jag då, men en som bor väldigt nära mig, praktiskt taget mitt emot. det känns så hemskt, bara att titta ut genom mitt fönster.
jag gråter bara jag tänker på det. vad allt går snabbt - snälla ni, ta hand om varandra. älska dina nära och kära. de betyder såå mycket. såå mycket.
jag älskar dig victor, det vet du.



Kommentarer
bloglovin

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0