DET VAR BARA JAG INTE DU
src, WEHEARTIT
Jag tittade i dina ögon. Jag såg hela din värld. Jag såg dina tankar. Jag såg bortom allting annat. Jag mötte din blick. Jag skakade av längtan. Jag skakade av frustration. Jag försökte hålla tillbaka. Jag valde att inte göra det. Jag ville ha dig. Jag visade min kärlek. Jag vågade hoppa. Jag log när du såg mig. Jag såg när du log. Jag iakttog varenda sekund av dig. Jag var så nära dig. Jag var ändå så långt borta. Jag ville inte höra vad du sa. Jag lyssnade ändå. Jag attraherades något fruktansvärt. Jag ville inte ha en morgondag. Jag gick närmre och la min hand omkring din midja. Jag blundade. Jag tittade upp. Jag var så nära. Jag hatade det. Jag älskade det. Det var bara jag... jag som ville vara din. Alltid.
LÖRDAGSKVÄLL
Idag provade jag min hatt som jag inte använt på länge. Den kommer ifrån H&M, förra året, men finns en liknande i butik nu! Funkar den?
Sitter framför A LOT LIKE LOVE och förundras över att det faktiskt finns ett sådant där band av kärlek i flera flera år. Det är så vackert. Det är oslagbart. Det är fantasi, glädje, åtrå, mänskligt.. det är ALLT. Kärleken övervinner allt. En sak till, tänk aldrig "gräset är grönare på andra sidan" för tro mig - det är verkligen inte det. VARJE GÅNG JAG SER DIG EXPLODERAR DET NÅNTING INOM MIG. DET RÄCKER ATT DU LER MOT MIG SÅ KAPITULERAR JAG. VARJE GÅNG JAG ATTRAHERAS DÅ VILL JAG BARA VA MED DIG. INGENTING JAG KAN HANTERA JAG VILL HA MERA UNDRAR E DET FEL PÅ MIG?
YOU
src. HÄR
DET ÄR PRECIS DET HÄR JAG ÄLSKAR, att få så fina tips av er. Helt plötsligt fastnade jag för de här två låtarna ovan. Wow. Jag som bara brukar ligga i sängen och lyssna på vackra män som spelar gitarrer - helt plötsligt blir jag förtrollad av käraste gossipgirlstjärnan. Dock tänker jag mig den där låten "YOU" sjungen av en vacker man med en fin gitarr. Tack gärna. Där satte Mallan pricken över i:et.
<3 28 FEBRUARI <3
VÄRLDENS BÄSTA FÖRÄLDRAR.
Det var den här dagen, den 28e februari, som skulle visa sig bli den bästa dagen någonsin i erat liv. Det var er dag för vigsel och året var 1987. I 24 år har ni nu varit gifta, fått tre goda och glada barn, ett fantastiskt hus, fina bilar, bra jobb och härlig glädje - ALLTID. Jag är så stolt över er. Stolt över att få vara barn till de två bästa människorna jag vet. Min mor. Min far. Jag älskar er. Fira den här dagen nu på allra bästa sätt - med varandra.
21
DANIEL. Idag är det din dag - njut av åldrandet, njut av att vara tjugoett.
DU är en karl med en röst som får flickorna att falla som furor,
en röst som passar nyförälskade turturduvor.
Jag gillar dig för den du är,
den unge mannen som inte har några besvär.
Du klingar glatt på din gitarr lekande lätt,
du äter frukost i en seg fart för att bli riktigt mätt.
Du ritar gubbar och skriver en massa retorik,
du avstår gärna från en hel del dramatik.
Med din charm och ditt humör,
utstrålar du glädje med ett väldans gehör.
Musiken är din passion,
där du kan uttrycka dig med en fantastisk variation.
Nu får vi icke glömma dina underbara vackra män till vänner,
de som du allra bäst i hjärtat känner.
NI har en sådan ödmjuk inställning till varandras intressen, lycka och vardagsliv,
att ni tillsammans skulle kunna bosätta er flera år i ett kapelle-kollektiv.
Jag glömmer aldrig berättelsen om skeden som får mig att skratta.
Jag glömmer inte heller din flytt för att få jobba med en... matta!
Jag glömmer inte då du provade en massa nya fina kläder
och jag glömmer verkligen inte din onda hals som fick oss alla att leta apelsiner i ett mycket dåligt väder.
Framförallt, jag vill säga dig, 1000 hurra från MALLAN till DIG FARBROR FREJ. Du är extremt bäst och jag gillar det mest!
LOVE QUOTES
src. WEHEARTIT
Love is passion, obsession, someone you can't live without. If you don't start with that, what are you going to end up with? Fall head over heels. I say find someone you can love like crazy and who'll love you the same way back. And how do you find him? Forget your head and listen to your heart. I'm not hearing any heart. Run the risk, if you get hurt, you'll come back. Because, the truth is there is no sense living your life without this. To make the journey and not fall deeply in love - well, you haven't lived a life at all. You have to try. Because if you haven't tried, you haven't lived. MEET JOE BLACK
I love that you get cold when it is 71 degrees out. I love that it takes you an hour and a half to order a sandwich. I love that you get a little crinkle in your nose when you're looking at me like I'm nuts. I love that after I spend day with you, I can still smell your perfume on my clothes. And I love that you are the last person I want to talk to before I go to sleep at night. And it's not because I'm lonely, and it's not because it's New Year's Eve. I came here tonight because when you realize you want to spend the rest of your life with somebody, you want the rest of your life to start as soon as possible. WHEN HARRY MET SALLY
I'm just a girl, standing in front of a boy, asking him to love her. NOTTING HILL
Summer romances begin for all kinds of reasons, but when all is said and done, they have one thing in common. They're shooting stars, a spectacular moment of light in the heavens, fleeting glimpse of eternity, and in a flash they're gone. THE NOTEBOOK
I love that you get cold when it is 71 degrees out. I love that it takes you an hour and a half to order a sandwich. I love that you get a little crinkle in your nose when you're looking at me like I'm nuts. I love that after I spend day with you, I can still smell your perfume on my clothes. And I love that you are the last person I want to talk to before I go to sleep at night. And it's not because I'm lonely, and it's not because it's New Year's Eve. I came here tonight because when you realize you want to spend the rest of your life with somebody, you want the rest of your life to start as soon as possible. WHEN HARRY MET SALLY
Look, I guarantee there'll be tough times. I guarantee that at some time, one or both of us is gonna want to get out of this thing. But I also guarantee that if I don't ask you to be mine, I'll regret it for the rest of my life, because I know, in my heart, you're the only one for me. RUNAWAY BRIDE
I hate the way you talk to me, and the way you cut your hair. I hate the way you drive my car. I hate it when you stare. I hate your big dumb combat boots, and the way you read my mind. I hate you so much it makes me sick; it even makes me rhyme. I hate it, I hate the way you're always right. I hate it when you lie. I hate it when you make me laugh, even worse when you make me cry. I hate it that you're not around, and the fact that you didn't call. But mostly I hate the way I don't hate you. Not even close, not even a little bit, not even at all. TEN THINGS I HATE ABOUT YOU
If you love someone you say it, you say it right then, out loud. Otherwise the moment just... passes you by... MY BEST FRIEND'S WEDDING
What do you want to marry me for anyhow? So I can kiss you anytime I want. CRAZY BEAUTIFUL
I like to start my notes to you as if we're already in the middle of a conversation. I pretend that we're the oldest and dearest friends- as opposed to what we actually are- people who don't know each other's names and met in a chat room where we both claimed we'd never been before. What will NY152 say today, I wonder. I turn on my computer, I wait impatiently as it boots up. I go online, and my breath catches in my chest until I hear three little words: You've got mail. I hear nothing, not even a sound on the streets of New York, just the beat of my own heart. I have mail. From you. YOU'VE GOT MAIL
The hardest part of love isn't loving someone, but having the courage to let them love you back. THE WEDDING DATE
Every morning I still wake up and the first thing I want to do is see your face. PS I LOVE YOU
The truth is that i gave my heart away a long time ago, my whole heart and i never really got it back. SWEET HOME ALABAMA
If You're A Bird I'm A Bird. THE NOTEBOOK
Vi alla har våra favoriter när det gäller citat ur filmer och de ovan är mina. Jag fullkomligt älskar hur kärleken är så beskrivande, åtråvärd och fylld av drömmar - att hoppet är det sista som sviker. Det värsta är att jag kommer ihåg exakt vilken scen de alla är talade, en del är förknippade med tårar i ögonen och en massa gråt - andra med ett leende på mina läppar och ett pirr i magen. Snälla, har ni några minnesvärda citat som är värda att spridas?
GLÄDJE
Åh, jag och Viktoria hade så mysigt då vi snackade i två (!!!) timmar om allt mellan himmel och jord (läs: lägenheter, männen i våra liv och såklart en massa skvaller!). Det finns ingen som känner mig lika bra som denna flicka - hon är ju mitt eget skrot och korn (läs: kusin).
NU till någonting helt annat. Jag gjorde mig en egen lista på spotify med era låtar och wow säger jag bara. Min absoluta favorit är DEN HÄR. Ska lyssna på den nu och snyta mig - för tjugofemte gången idag.
DAG 14 - AVSLUTET
Det var en måndag. Det var alla hjärtans dag. Det var för exakt 6 år sedan. Jag var på plats i skolan bland saxar och kammar redo att inta dagen med att åstadkomma en vacker frisyr på en helt vanlig docka. Jag tog upp min sax, höll håret mellan fingrarna och klippte lite lätt. Det gick lätt - för allt jag kunde tänka på var du. Vi hade aldrig träffats. Vi hade bara sett varandra. Vi visste inte vad som väntade oss, vad som skulle komma hända i flera år senare. Vi visste bara - att den här dagen - det var den första då vi skulle träffas. Du och jag.
I november såg vi varandra på en hockeymatch. Jag älskade hockey och var alltid på alla matcher då modo spelade hemma. I pauserna tog vi de vanliga varven, jag och min vän, och köpte den vanliga dubbeldajmen och åt dajmen på det vanliga sättet. Plötsligt tittade jag bara upp och mötte din blick. Dina bruna ögon. Jag hade aldrig sett en sådan intensiv blick tidigare så jag blev helt enkelt... förtrollad. Jag tittade bort, tittade igen, tittade bort och sedan tittade jag igen. Du bara stod där. Du log inte. Du sa inget. Du bara tittade - tittade på mig. Jag gick vidare. Bort från dig. Mot hockeyn. Mot den tredje perioden - med din blick fastklistrad framför mina ögon. Tiden gick och det blev februari då jag blev addad på msn (ja, det var på den tiden man satt framför msn hela dagarna..) av en okänd man. Jag visste såklart inte vem det var utan ignorerade så länge till dess att jag en dag pratade med en vän som sa att hon hade gett den där mannen (som visade sig vara du) min mailadress. Jag kommer såväl ihåg den bussresan hem från skolan. Jag ville bara kasta mig på chauffören, trycka ner gaspedalen, se mätaren stiga och springa till tangenbordet i mitt rum för att acceptera men så enkelt var det inte. Det var snökaos och resan tog sjuttiofem år, på ett ungefär, men till slut hamnade jag i hemmet. Till slut satt jag där vid datorn och såg dig logga in. Jag fick hålla mig från att inte skriva.. först. Du hann före. Jag var så lycklig. Vi skrev dag som natt i några dagar, sedan ringde du mig från en bortamatch i finland (hockeyproffs i norden, ni vet? det samtalet kostade honom 600kr! glömmer det icke!) och vi bestämde oss för att träffas, för första gången, på alla hjärtans dag - måndagen därpå.
"Mamma, Mamma, vad ska jag ha för kläder?" "MAMMAAAAA! JAG HAR INGA KLÄDER?" "HALLÅ? JAG KAN JU INTE HA JEANS? MAMMA KAN MAN HA JEANS?" okej att jag brukar vara morgonpigg men den där dagen var jag uppe klockan 5 för att sätta kläderna i detalj (jag undrar fortfarnade om männen i min familj verkligen fick sin skönhetssömn den natten..) men det gjorde som ingenting. Till slut var jag nöjd och åkte iväg till skolan. Pirret i magen bara steg och jag hade ett leende på läpparna HELA resan. Så är vi tillbaka på ruta 1.
Lunchtid. Vi åt i skolmatsalen och jag var så himla nervös, övervägde att ställa in men ack nej. Såklart jag inte kunde? Hallå, han var ju den snyggaste mannen jag någonsin skådat? Rasten gick, timmarna gick, plötsligt var klockan 15 och vi slutade för dagen. NEEEJ nu var jag ju tvungen att.. mobilen ringde. Det var han. Jag vågade inte svara? Skulle jag? Jag tryckte på grön lur och pratade på. Vi pratade hela vägen till dess att våra blickar möttes utanför gallerian mitt på gågatan. Du hade en ful jacka (HAHA FÖRLÅT!) men du var så fin, finare än smultronen på mormor och morfars tomt. Vi hejade glatt och fortsatte mot en dvdfilmbutik som du älskade. Jag med såklart då mitt största intresse bygger på filmer. Det visste du inte då.
Vi gick med raska kliv hem till dig då kallheten utomhus sved i ansiktena på oss. Det gjorde ingenting alls. Jag hade kunnat gå runt hela antarktis bara jag fick vara med dig. Så kom vi hem till din fina våning och började laga mat. Du var så duktig (jag gillade att du ringde din far angående kycklingen.. jag faller lätt för familjekära män som ni vet! haha) och stod framför spisen med ett leende hela tiden. Du lekte lekfullt med blicken och kniven och jag blev emellertid rädd - men då kramade du mig och jag kände en sådan förträffligt härlig.. trygghet. Vi åt och åt och.. åt. Sedan tog du fram det som jag aldrig någonsin trott att du skulle komma ihåg - chokladmuffinsen. ÅTTA STYCKEN!!! (läs ÅTTA STYCKEN UTROPSTECKEN!). Alla som känner mig vet att jag ääälskar chokladmuffins. Jag skulle kunna leva på det i hundra år. Du hade redan kommit ihåg att jag någon gång skrivit det och det, mina damer och herrar, det uppskattades. Jag flög på dig med en kram igen och sedan högg vi båda in så vi var helt bruna runt hela oss. Gott.
Efter det gick vi in till ditt rum, som du så fint städat den dagen. Jag satte mig på din säng och du satte dig vid datorn för att lägga in en rätt låtlista och när jag tittade bort så tog du fram den. Presenten. Alla hjärtans dag presenten som jag föll en tår över. Jag har alltid älskat nallar och det hade jag tydligen också sagt till dig. Du gav mig en sådan så fin med ett hjärta och jag blev så himla glad. Allt du gjorde - var så perfekt - och vi hade aldrig tidigare träffats. Kvällen resulterade i att jag missade min buss och att pappa fick komma och hämta mig (lagom glad? haha).
Dagarna gick och vi fortsatte att träffas. Vi sågs nästintill jämt trots att vi inte gick i samma skola. Vi blev tillsammans. Vi gjorde slut. Du skrev det vackraste smset någonsin på FYRA sidor och jag lyssnade samtidigt på "I don't wanna miss a thing". Jag ringde upp. Vi ville ha varandra och bestämde oss för att försöka igen. Min lyckligaste tid på jorden. Så kom en dag då jag gjorde slut. Det värsta beslutet, men jag var tvungen.
Veckorna gick och hela jag rasade samman. Jag var inne i min värsta period i mitt liv, allt pga dig. Jag slutade äta. Jag låste in mig i mitt rum hemma och ville aldrig gå ut och träffa människor. Allt pga dig. Du var ju allt jag bara ville ha. Vi möttes ute en kväll och du presenterade mig som den bästa flickvännen man någonsin kunnat ha inför alla dina vänner och jag trodde på riktigt att det skulle bli vi igen. Det blev det inte. Månaderna gick och jag började i samma skola som dig. Var dag träffades vi. Var dag skyllde jag på att linjalen låg kvar i skåpet under mattelektionerna för att få stå och prata vid ditt skåp. Var dag mötte jag din blick ifrån matbordet. Var dag pirrade det i min kropp då du sju över åtta klev in i klassrummet. Var dag satt jag på en bänk och bara väntade på att du skulle sätta dig vid min högra sida. Var dag gjorde du det. Vi fanns alltid där för varandra. Du fick mig att börja äta igen. Du gav mig mitt skratt tillbaka. Du lyssnade ur mina hörlurar då jag höll i min rosa ipod. Vi skrattade. Vi njöt av tillvaron. Jag älskade det.
Så kom en dag. Du blev tillsammans med någon annan. Jag förstod ingenting. Det skulle ju vara vi? Såsom du hade sagt "Malin, jag trodde verkligen på att det här skulle vara förevigt!". Men jag såg det i dina ögon. Hon var ingenting för dig. Det fanns ingen gnista. Du gjorde ALLT för att aldrig möta min blick. Allt. Jag var så ledsen. Tiden gick och en dag hörde jag ett rykte om att ni hade gjort slut. Sådärja tänkte jag och ville vinna hans hjärta igen. Vi pratade på om allt mellan himmel och jord och det var åter till det normala. Trodde jag. Helt plötsligt var det min tur att bli tillsammans med någon annan. Du skrev varje dag. Du ringde. Du mailade låtar som innehöll all kärlek som någonsin kunnat existera på vår jord och den låt jag fastnade för var "with or without you". Jag höll emot. Jag kämpade på. Det här skulle icke få förstöra.. men så kom en dag. Min dåvarande pojkvän gjorde slut och jag var inte ett dugg ledsen. Tvärtom. Så var vi tillbaka igen. På ruta 1. Jag var så kär i dig.
Några veckor senare ser jag dig med en annan. Jag var förstörd igen. Sådär höll det på. Från och till. I HELA GYMNASIET! (nästan!) Jag kunde bara inte tänka mig någon annan än ditt vackra du. Du som gjorde hela mig. Den sista dagen vi sågs. Det sista du sa till mig. Det sista jag såg av din blick då du berättade exakt vilka kläder jag hade på mig den första dagen vi träffats. Jag kommer ihåg allt. ALLT. Du sa "Malin, gå nu!" och jag gick efter ett par tusen kramar. Vi skulle aldrig någonsin.. ses igen. Ack så fel jag hade då du ett år senare intog Uppsalas mark och jag var tillbaka på ruta 1. Jag grät. Igen. Min absolut största kärlek. Någonsin. Du var allt! Och jag? Jag har fortfarande den där nallen fastklistrad vid min mage då jag sover gott för den påminner mig om att det faktiskt finns där ute - äkta kärlek.
SÅSOM I DAGBOKEN: "IT'S NORMAL NOT TO FORGET YOUR FIRST LOVE." Jag tror dock att vi var onormala. Det jag hör inom mig är det han säger "Malin, jag kommer aldrig glömma dig.." MEN det gjorde du.
Och vet ni vad det bästa är? Att Daniel ringde precis! HA! FORTSÄTT GÄRNA ATT STÄLLA FRÅGOR HÄR!
QUESTIONS?
Jag tänkte att det var längesedan nu - vi kör en frågestund. Ni får alltså fråga vad ni vill och sedan sammanställer jag alla frågor i ett inlägg. Detta är dels för att ni som är anonyma vid kommentarer ska kunna fråga frågor och dels för att ni som är nya läsare ska kunna få er en egen uppfattning om denna blogg. Ni behöver alltså inte skriva identitet. Såklart kommer jag sedan dra gränser vilket innebär att jag kanske inte svarar på alla frågor MEN ni kan alltid testa!
OCH jag heter Malin är 22 år och bor i Uppsala. JAG VILL HA ROLIGA FRÅGOR. HIT ME?
PÅ CENTRALSTATIONEN
- "Hej. Malin!" så sträckte jag fram handen (hallå, det var väl ändå snyggt räddat i en sådan situation?)
- "Hej (hans namn!) och tog emot min hand.
- Jag vet, sa jag, utan att tänka mig för..
så satte konversationen igång - dock blev det bara en kort sådan för han var tvungen att springa på tåget MEN la till
- "Jag går inte utan ditt nummer!"
Ha, jag? Mitt nummer? Hjälp! Lilla Malin med det blöta håret (snöstorm).. hur kunde jag?
- "Jag hör av mig! sedan log han till..
Jag, med mitt leende på läpparna, tänkte bara "yeah right" och sprang iväg mot taxin. Väl i bilen får jag ett SMS och skrattade så jag vek mig. Chauffören frågade undrande vad som egentligen hade hänt och jag var tvungen att läsa upp det för honom också.
Och mannen jag mötte? JO. Ni förstår.. det var ingen mindre än HANNES. Ha! Och jag är väl inte den ende människan på jorden som tycker att han är ruskigt snygg? Och med hjärtat och allt?
DAG 13 - I TUSEN BITAR
Den första gången jag såg dig - mitt hjärta slog dubbla slag och mitt leende var på sin plats. Ögonkontakten du gav. Ditt leende, skratt och din trygghet fann jag väldigt attraktiv. Vi började prata och du presenterade dig med för- och efternamn och jag glömde bort det lika snabbt. Jag lyssande inte för en sekund. Jag såg bara du. Ditt vackra du. Det var som om alla andra bara försvann bortom horisonten... och så var den kvällen över.
Dagen efter möttes vi av en slump igen då du ropade mitt namn när jag och min vän gick förbi. Helt plötsligt var vi alla samlade, satte oss vid ett bord och du höll om mig. Jag trivdes. Skratt och bus och en massa galna påhitt var ett faktum. Efter det gick vi vidare och sedan hand i hand genom gatorna. Du pratade på som aldrig förr och när det var dags för hejdå satte vi oss ner på trottoaren och pratade ännu mer. Jag var helt inställd på att det var sista gången jag någonsin skulle få se dig - då du kysste mig.
Ännu en dag passerade och jag har troligtvis aldrig suttit och väntat så länge på ett sms. Strax efter klockan 14 plingade det till och jag flög upp ur vattnet då min vän ropade att jag fått ett meddelande. Det var du. Vi kom förbi hos er och du lovade och svor på att du inte skulle bada en minut till den dagen. Vad fel du hade då du efter två timmars bad steg upp ur poolen. Jag ville bara vara med dig hela tiden, hela dagen, varenda sekund.
Den näst sista dagen var nu kommen och jag kände en djup ångest över att aldrig mer få se ditt vackra face. Du hörde av dig på dagen och jag svarade glatt tillbaka. Så var kvällen kommen och vi stötte på varandra av en ren slump. Du sa, exakt såhär: "Men va? Hur hittade du mig?" jag svarade, exakt såhär: "Jag öppnade mina ögon och du bara.. stod där!" Så var det fyrverkerier och du stod med dina armar runt min kropp. Kvällen fortsatte och jag kände att det inte skulle bli bättre än såhär så jag och min vän började gå hem. Då kom ni efter och frågade vart vi skulle.. vilket resulterade i att vi gick hem till er. Jag ställde mig på din balkong och blickade ut mot oändligheten då du dök upp och frågade, exakt såhär: "Vad tänker du på?" jag svarade, exakt såhär: "Att imorgon.. då är allt över". Vad rätt jag hade.
Morgondagen. Dagen för hemfärd. Jag och min vän hade sovit exakt två timmar för att sedan kliva upp och njuta av dagen. Vid lunchtid dök dina vänner upp hos oss - du var inte med. Jag trodde faktiskt inte att jag skulle reagera på det sätt jag gjorde då jag helt enkelt bara började springa därifrån, sätta mig ner på en parkeringsplats och gråta. Om det var för att jag var hungrig eller för att jag var så himla galet intresserad av dig det vet jag inte. Så bestämde jag mig för att gå och köpa lite vykort - bara för att komma ihåg den här resan och sedan gick jag tillbaka till poolen.. med långsamma kliv.. när jag plötsligt såg.. dig. Min vän ropade "Malin, titta vem som är här?" och du bara flinade. Jag satte mig för att inte svimma och sedan hoppade jag i för att slingra mig omkring dig. Mitt leende gick från ystad till haparanda och jag var om möjligen lyckligast exakt vid denna tidpunkt.
Ett år senare möttes vi upp och allting föll bara på plats. Det var som om ingenting hade hänt (från min sida) inga dagar hade gått, du var helt enkelt precis så fantastiskt perfekt som du var ett år innan. Jag höll fast vid dig så länge det bara gick, jag var helt enkelt rädd för att släppa taget. Släppa känslan och bara känna mig.. tom. Du fick mig att känna lycka bara genom din blick och ditt sätt att dra håret på perfekt plats vid öronen innan foton ;) Jag var så kär i dig. I flera års tid. Det värsta var alla minnen som upprepade sig om och om igen i huvudet och det bästa var faktiskt alla minnen som faktiskt upprepade sig. Du fanns i mina tankar från dag 1 och det krävdes exakt 44 anledningar (jag ljuger inte) för mig - att falla för dig.
Det börjar närma sig alla hjärtans och jag bjuder på de två största och värsta kärlekarna i mitt liv. Imorgon är dagen D och jag kommer skriva om den människa som betytt mest för mig. Någonsin. Den första dagen vi träffades - exakt på alla hjärtans dag.
DAG 10 - SOMMARHETTA
DET VAR EN VARM SOMMARDAG och jag kände att det passade perfekt med ett par marinblå shorts och ett vitt linne. Min far skjutsade glatt in mig till stan för att sedan släppa av en något energisk kvinna - mig själv - vid båthamnen. Jag skulle få åka båt! JA! Väl i hamnen väntade du med din båt, nytankad och klar (jag fick senare höra att han gått till fots UTAN skor ända bort till statoil och tillbaka för bensinen tagit slut - gissa om asfalten var varm? vad jag skrattade) och tog min hand så vi kunde brumma iväg. Vi hade aldrig "träffats" förut så det var en bra första dejt enligt min åsikt. Båten brummade iväg rakt ut mot ingenstans, känslan av att lyssna på Per Gessle, ha håret i vinden och samtidigt titta in i dina vackra ögon var oslagbar. "Malin, nu får du köra?!".. "Åh, får jag.. NEEEEJ jag vågar inte!" Så tog jag över och helt plötsligt kände jag att kapten för finlandsfärjan kanske ändå vore någonting? Man kan ju bara inte krocka? Eller? Vi fortsatte ända hem till din familjs stuga och där väntade de alla på att ta emot oss och göda oss med så mycket mat att hälften vore nog (men vi gillade det!). "MALIN, nu ska vi åka vattenskidor!!" Okej, låt mig specificera, jag och skidor - ehrm, jag gick TVÅ lektioner på längdskidsåkningen och hatade det mest av allt - kan det vara så att jag helt enkelt inte är gjord för att stå på två pinnar och njuta? Exakt. Men vad gjorde man inte för dig? Sagt och gjort. Jag drog på mig en flytväst, din bror hjälpte mig på med skidorna och du styrde båten och skrattade. Sju försök. Sedan gav jag mig. Jag kom helt enkelt inte upp. Istället fick jag bli invirad i en massa filtar i din varma famn... mycket bättre.
Det blev middag och vi åt och åt sedan spelade vi alla kubb, njöt av en helt vacker sommardag i sverige. Vi gick sedan ner till havet igen för att bada och det var faktiskt den tidpunkten jag faktiskt kände det.. Du var bara helt underbar, det var där och då någonting mellan oss bara sa klick - som taget ur notting hill, min bäste väns bröllop eller varför inte dra till med dagboken? Vi agerade och pratade som om vi vore ett par men saken var den att vi var bara påväg.. en lång resa hade vi framför oss. Men det visade sig bli det bästa som hänt i mitt liv. Den tiden jag levde med dig.
Tiden gick och helt plötsligt var jag tvungen att ta sista bussen hem och vi var rejält försenade. Du gasade på med båten i all fart och med våra apostlahästar sprang vi hela vägen.. puh. Vi hann. Du följde mig. Du kramade mig hejdå. Du ringde mig bara minuten senare..
DAG 9 - JAG GJORDE ALLT FÖR DIG
src. HÄR
Jag älskade att vara hemma hos dig när du var och tränade. Då passade jag på att springa runt som ett nyfiket barn för att hitta små goda ting att titta på. Oftast slutade det med en massa dvdfilmer framför tv:n. Var gång klockan började närma sig slutet av din träning blev jag lite extra pirrig. Då var du ju påväg hem. Den här dagen var precis som alla andra frånsett att du ringde mig i förväg och bad mig fixa mat. SÅKLART sa jag och kände mig genast taggad (eh, inte alls, känner man mig vet man att mat inte riktigt är min starka sida.. men vad gör man icke för kärleken!?) från min nersjunkna plats i soffan. Ett.. två.. tre.. HOPP! så var jag uppe på benen och redo att hugga in i grytorna. Nästan. Du ringde igen och sa till att vi skulle laga mat till en kompis också. Ja visst! Jag fortsätte.. och vet ni vad det blev? Korv och makaroner. Det var min favoritmat. Jag fixade och trixade med att springa mellan grytan och stekpannan och.. ketchupflaskan!
Efter någon halvtimme kom du hem och visade ditt vackra jag och jag blev helt förtrollad. Var den här mannen verkligen min? Åh. Puss puss puss på dig.. sedan visade jag upp min dukning och att maten stod färdig på spisen. Jag kände mig så nöjd så nöjd.. ända till dess att du sa: "Men lilla gumman.. haha!" Jaha.. vad hade jag nu åstadkommit för fel? Dessa två var alltså hockeykarlar och hungriga som aldrig förr (jag kommer ihåg hur de verkligen såg helt färdiga ut efter träningen) så hade jag, lilla malin, gjort pasta för... tja.. vad ska man likna det med? Tre sniglar? Well, jag hade inte ens fyllt en kastrull. HAHA. Stackars små liv. Han tog min hand och sa de fina orden "Du försökte ju iallafall!). Tack snälla. Tack. TACK. TAAACK! Vi satte oss ner vid bordet och jag skrattade åt att se dessa två stirra sig blint på hur makaronerna kokade och tillslut hade de ätit upp korven innan! Mysigt. Sedan var vi så mätta att vi inte kunde röra oss och du slog igång DEN HÄR LÅTEN och la dig bredvid mig och tittade mig rakt in i ögonen och sa - "Malin, jag vill att det här ska hålla förevigt.!" Det var verkligen för bra för att vara sant.
Anledningen till att jag faktiskt kommer ihåg sådana här situationer är för att jag ofta tänker tillbaka på mysiga stunder jag varit med om. Det gör vardagen så himla mycket mer underbar. Kom ihåg det!
DAG 8 - VI VAR KÄRLEK
Jag skolavslutningen 2006
Tiden gick och den sista samlingen innan avslutningen var runt klockan 13 inne i aulan. Jag var självklart på plats (hallå.. jag har aldrig skolkat?) med min kära klass och försökte hålla leendet på plats.. men jag kunde inte sluta tänka på dig. På ditt leende. På ditt DU. Så gick jag därifrån och öppnade alla dörrar man kunde öppna för att ta sig ur aulan och.. tittade upp. DÄR stod du.. vackrare än någonsin. Du stod bara där och jag ville bara kasta mig om dig. Du log. Du sa: "Får man säga att du är fin?". Jag blev alldeles rödrosig om kinderna (morgonen hade gett resultat katchiiing!) "Ja det får man!" hihi (så där töntig som man blir i dessa situationer...) Och sedan stod vi bara där och tittade i varandras ögon till dess att det var dags att säga hejdå. Jag ville inte säga hejdå. Jag ville ju stanna med dig.
På den kvällen ringde min allra bästa vän till mig och sa att du verkligen tyckte om mig. DU kunde inte sluta tänka på mig etc. Jag blev förstås otroligt glad (då vi gått fram och tillbaka i två års tid..) men samtidigt så himla ledsen. Varför hade DU inte sagt någonting? Vad dolde DU? åh. fortsättning följer.. kanske.
TÄNK ATT KÄRLEKEN KAN SÄTTA SÅDANA FINA SPÅR. DU VAR MIN FÖRSTA KÄRLEK.
DAG 7 - EN PERFEKT HJÄRTEDAG
src. HÄR
Dagen var INTE slut där utan jag ringde hem till mig och berättade allting så mamma hade genast ställt sig och bakat tårtor. På hemvägen svängde vi förbi och fikade med familjen.. och sedan hade jag själv en överraskning också. Det var det vi gjorde då och då. Överraskningar. Så himla värt det. En alla hjärtans dag att komma ihåg.
ps. Allting jag skriver är såklart sant och från mitt eget hjärta. Att det är sant behöver inte betyda allt jag känner förtillfället utan allt jag kände i dåtid - bara så det inte blir några missuppfattningar. Jag uppskattar verkligen det ni skriver om mina kära berättelser! SKARPT!
DAG 6 - DET BLEV ALDRIG VI
src. HÄR
Väl hemma, insåg jag någonting så fruktansvärt hemskt. Ni förstår, jag hade tidigare köpt en ny bh med geleinlägg (hallå, det här var ju på den tiden då ALLA verkligen skulle ha sådana!) och allt hade ju varit frid och fröjd om inte dessa hade börjat... LÄCKA! Jag tittade mig i spegeln och såg till min förvåning att det var som två LPskivor över brösten. Tack GUD för att jag hade haft en stor kofta över... jag kommer aldrig glömma den dagen. Du var fin och helt underbar och jag var en galen kvinna i mina bästa dar! (ingenting kommer förändras. haha.)
Tycker ni om att läsa sådana här historier.. eller ska jag sluta med det?
DAG 5 - UR DAGBOKEN
src. LELOVEIMAGE
IBLAND BLIR ALLTING så mycket lättare av att bara skriva av sig två sekunder. Jag brukar använda Anteckningar i min mobil där saker och ting är samlade sedan lång tid tillbaka. Här är ett urval (det behöver inte handla om samma person, samma människa, samma situation..)
För exakt 597 dagar sedan
"Tänker på (namnet), som vanligt?!?!"
För exakt 135 dagar sedan
"Love is not always enough"
För exakt 117 dagar sedan
"Vad kan du ha att säga nu såhär efter ett år som skulle förändra allting?" "Jag.. jag.. jag älskar dig!" TYST.
För exakt 104 dagar sedan
"Vad vore jag utan dig? Du fyllde mitt liv med så mycket kärlek! Jag kommer aldrig finna någon som dig! Du är precis allt i mitt hjärta, du är mina andetag!
"Jag behöver dig. Du måste finnas i mitt liv. Du gör mig trygg. Jag säger inte att jag är beroende, jag säger att du är det enda i mitt liv. Jag ler när jag tänker på dig. Bara du får mig att gråta - av längtan. Av mig, till dig - namnet."
DAG 4 - ATT VARA KÄR
src. kommer ärligt talat inte ihåg? vet ni?
Människor som säger att de klarar sig på egen hand har helt enkelt fel. Det är en lycka, dagligen, att vara kär. Det värsta är bara att våga hoppa, våga ta steget. Försöka. Det kan inte bli mer än fel (säger jag som knappt hållit en mans hand de senaste månaderna...). Jag vågar bara inte. Tänk om man faktiskt blir... kär?
DAG 3 - KÄRLEK TILL MUSIK
Åh gissa vem som var gladast i världen i lördags klockan 14.44? MALLAN. Gissa vem som var svettigast i världen i lördags klockan 14.46? MALLAN. Varför har man päls när det är många plusgrader i norrländska trakten?
NEJ NEJ NEJ. Jag har inte glömt bort mitt kära tema KÄRLEK (skriver ett inlägg om dagen tills alla <3ns dag tar oss med storm) så idag blir det MINA FAVORITER i låtar. Tänkte att jag aldrig berättar vad jag lyssnar på så här får ni topplistan. All in. Lyssna. Njut. En av dessa önskar jag mig på bröllopet. Gissa vilken? Den som gissar rätt får ett giftermål! Och vet ni vad, jag tror piano är det nya svarta! Har alltid älskat gitarrspelande karlar men hallå, piano är grejen nu! Alltså - upp till bevis karlar!
DAG 2 - LÄNGDEN
Klockan var 18.34. Mamma skriker från vardagsrummet att jag nu måste skynda mig. Pappa skriker att han inte får till kameran med minneskortet. Edvin skriker att han inte vill ta kort. Jag springer runt och letar efter lipcyl och parfym. Mamma skriker att jag slösar på hennes parfym. Pappa skriker att jag kommer försent, att det börjar om 25 min. Jag skriker tillbaka att det börjar klockan 8. Pappa lugnar ner sig. Mamma lugnar ner sig. Edvin lugnar ner sig. Pappa får till minneskortet. Mamma säger frasen "MEN DU VAD SNYGG DU ÄR!" (efter att jag frågat henne 22 gånger - "mamma, kan jag se ut såhär?!") och Edvin knäpper av en massa bilder. Jag inser att jag faktiskt måste skynda mig. Pappa frågar om jag verkligen kan köra bil innan han ger mig nyckeln. Mamma skriker kör försiktigt. Jag skriker SJÄLVKLART tillbaka. En helt vanlig kväll hos familjen skogstokig aka Rönnquist. (efter en mil hittade jag helljuset! HAHA! det behöver ni inte lägga på minnet.. gissa om det var svart innan?! olala)
Idag tänkte jag inte skriva någon sorts story utan mer helt enkelt bara diskutera en sak - LÄNGDEN. Vi väljer helt enkelt att undvika detta ämne då det egentligen inte alls har någon betydelse men faktum är att jag kan bara inte släppa tanken. Jag har alltid sagt att längdskillnaden får vara ungefär ett huvud MEN då har jag ju gått och vuxit på mig en hel del så helt plötsligt är jag uppe i männens nivå, detta är jag såklart inte lycklig över (alla som är långa säger att de vill vara korta och alla som är korta säger att de vi vill vara långa.. det kommer helt enkelt alltid att vara så) men tydligen är det bara att bita ihop. Nu till grejen. Min mamma kom på den smartaste tanken "Men lilla gumman, det måste ju vara jätteskönt att slippa få nackspärr och istället bara pussas rakt på..?" Ja hon kan ha en poäng, (varför har mammor alltid rätt?) sedan fortsatte hon "185 cm. det måste bara vara helt perfekt!".
185 cm. Ja, nu när jag hör siffrorna i min mun och i mina tankar låter det helt enkelt förträffligt underbart. Exakt 10 cm längre än mig, jag slipper få nackspärr och läggas in på sjukhus och jag slipper helt enkelt oroa mig för klackar. HURRA. Etthundraåttiofem centimeter... taget! Nu ska det dejtas med måttband!
