min bästa barndomsvän


Lina och jag träffades när vi var sex år. En vänskap som började med att hon drog tag i min arm och släpade med mig hit och dit på lekis/förskolan. Så satte det igång, alla dessa år. Hon är den bästa kvinnan på jorden! Jag saknar dig Lina. Längtar till om några månader när du är bosatt i Stockholm. DÅ är vi nära varandra..

Bilden ovan är ungefär den bästa jag vet. SÅ otroligt rolig! :)

Kommentarer
bloglovin

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0