när ensamheten tränger sig fram

Ja visst. Imorgon flyttar jag. Nu är jag vaken minsann (jag ursäktar att jag skriver så mycket JAG men så blir det bara helt enkelt). Hur stort är inte detta? Jag ska alltså bli en sådan tjej som betalar räkningar.. Det har jag ju alltid velat göra, å andra sidan har jag alltid velat ha
- rynkor
- finnar
- glasögon
- tandställning
hemskt men sant. När jag sa detta på jobbet var de inte förvånade. Haha, "jaa det är ju Du malin, du är inte lik någon annan" Och nej, det är sant. Men jag vill inte vara lik någon annan heller. Jag vill vara mig själv, så är det bara. Däremot när jag väl fått allt av detta ovanstående känns det bättre att skippa det.. Inte sant?

När jag och Majabaja igår satt och pratade om kärlek visade det sig hur mycket man ändå kan tycka om människor dvs. karlar. Jag är förundrad. Jag kommer bli så ensam nu i min lya, samtidigt väldigt skönt men ibland, då bara saknar man allt och lite till. Jag bara älskar att vara kär och vill vara det, dock inte tvinga fram något..

Kommentarer
bloglovin

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0