STYLE CRUSH

TILLBAKS PÅ RUTA ETT.
Jag jobbade idag i uppsala, igen. OCH det känns BRA! Det där med att ha ett arbete där man bor är faktiskt en bra idé. MEN jag vill mer och mer till Sthlm. Tror jag? Pappa blir väl gaalen om jag säger att jag kan tänka mig flytta MEN det tänker jag inte säga förrän imorgon, efter det att han fått en fin present av oss barn. HIHI. Min pappa är smart han.. men jag är kanske liiite smartare? Ni förstår. Det gäller att "gulla" som jag och min kära mor så fint säger. Det gäller att ta vara på de där tillfällena.. Typ när han precis kommit hem efter jobbet eller när Hammarby/MODO vunnit en match... eller när han precis tryckt i sig en fantastiskt måltid a la farmor - lax/potatis/sås... dvs. när han är nöjd. DÅ är man där. Med sitt vackraste smile och de mest fantastiskt härliga ögon som blinkar med orden "pappaaaa... jag tror att jag behöver..." eller någonting i den stilen. Då kan han inte säga nej...

Sedan finns det också de gånger när man fångar nitlotten som igårkväll tillexempel.. när jag drog iväg ett mess med texten "vilken liten tv jag har... :(" och förväntar mig ett vackert medlidande mess tillbaka. Jag hade fel. Såhär löd det "Om 20 år kanske du har råd att köpa en större...."JAG SLÅR VAD OM ATT HAN FLINADE SAMTIDIGT! (och istället har jag fått stå ut med.. "malin, titta så fin bild" i fem dagar, fem gånger per dag.. fem gånger per gång)

Jag tänkte bara tillägga att den man som köper de där snörade kängorna från h&m herr för 599:- gifter jag mig med. De är inte snygga. Inte söta. De är makalöst fantastiska! Det sägs att kärlek inte kan köpas för pengar MEN de har fel. Först köps skorna. Yey!