STYLE CRUSH

Sitter på Emelie Selin's kontor och har precis laddat över alla mina bilder, ni kommer ihåg själva photoshooten? I alla fall är de fantastiskt fina och jag bara ler. Hon är den duktigaste jag vet, talang och begåvning. Just nu fotograferar hon för fullt i studion.

Jag tänkte köra en frågestund åtminstone 1 gång i månaden då jag känner att jag inte hinner svara alla kommentarer på det sättet jag vill. Så nu har ni då chansen, igen, att fråga exakt vilken fråga som helst. Jag svarar! KÖR! (ni får även vara anonyma)

DANIEL NORBERG. Vilken man! Vilken röst! Vilket skratt! Jag är dock liiiite besviken över att han inte valde den låt jag tyckte. Han frågade nämligen "Malin, skriv en låt där din man står framför och sjunger på underbara klippor längs bohusläns kust med en gitarr i handen". Ja, jag skrev ju precis vilken jag ville. Han ville inte alls. Jag fick inte välja någon Westlife. Buu. Däremot, den här låten gör Daniel med bravur. Hörrni, jag hoppas verkligen att jag har alla mina läsare på min sida för ikväll lägger vi alla pengar vi har på att få Daniel vidare i idol. RING! RÖSTA! RING! RÖSTA!

I tisdags hade jag fina Fia hemma hos mig. Tillsammans var vi nervösa framför idol och åt en massa goda ting. Efter programmet blev vi så taggade till att sjunga så jag satte mig vid pianot och spelade en trudelutt medan Fia sjöng till (det gick sådär, men det behöver inte ni veta).

RECEPT.NU. I torsdags startade jag lite bakning direkt efter jobbet OCH jag blev riktigt nöjd (om jag får säga det själv). De båda sorterna gick att äta. Puuh. Ibland är det faktiskt INTE en självklarhet. Vet ni vad det värsta är? JAG GILLADE FAKTISKT ATT BAKA. Tråkigt. Nu måste jag göra det igen!

TACK FÖR IKVÄLL. Åh, man kan likna mitt barnkalas med mitt prinsesskalas jag hade när jag fyllde SJU år. Haha, men så mysigt vi har haft det ikväll! Tiden har gått så snabbt och helt plötsligt är klockan nästan halv två. Galet! Imorgon blir det mer!

Jag hittade min blogg länkad hos den HÄR bloggen och tycker personligen att det är en riktigt bra idé, det här med bloggtips. Helt perfekt en regnig dag, att kanske få annan inspiration. Kör hårt säger jag bara! Kul!

DANIEL NORBERG. Jag blir så stolt över honom och hann inte mer än att se hans goa leende så började jag gråta. Hallå, han är så söt att man fäller en tår. Och sedan, när han bara öppnade munnen och sjöng.. WOW. Jag grät och grät och han sjöng och sjöng. Det är inte det att jag inte visste att han skulle vara så bra UTAN det är det att jag känner mig så himla stolt och nöjd över att få känna den här människan, den här Daniel. Tänka sig att en människa som är så fruktansvärt seg på att äta (jag ljuger inte, sniglar springer marathonloppet snabbare!) kan vara helt fantastiskt med sin gitarr (åh gitarr!) och röst. Tack gärna. Jag längtar redan till dess att jag får sjunga lite med honom igen! DANIEL. Jag dör på din röst! Tack för att du finns! JAG TYCKER OM DIG!

Inne på topshop föll jag i rulltrappan, yes, jag stöp en gång till (stupa, snubbla you name it). Direkt när jag skulle kliva på och åka iväg rasade hela jag och armbågen slog i, ser ni? Det gör så kolossalt ont. Såklart höll jag i min iphone i andra handen och tog emot med den (smart drag?). Hela skalet gick sönder MEN mobilen klarade sig utan en skråma (tack gud!). Det värsta med att falla i rulltrappor är ju det att man inte har alltför lång tid på sig att ta sig upp igen! haha. Det gick undan och jag hann upp, dock stapplade jag mig fram en timme efteråt...

HALLÅ, jag lämnar nu stockholm, haha, fy vad det var tråkigt. På riktigt. Solen gassade på som aldrig förr (den gör fortfarande), människor är överallt och stökar till PLUS att det inte riktigt är påfyllt i butikerna. Jag är verkligen av hela mitt hjärta djupt missnöjd. Uppsala. Det klingar så fint i mina öron...

"Första gången som jag besöker din blogg och fu tusan vad jag gillar den!! Många av alla dina outfits skulle gärna få flytta in hos mig. 

Har du bloggat länge, vad arb. el. pluggar du? KRAM"

SVAR: Jag har verkligen bloggat länge.. det känns som en oändlighet. Kommer fortfarande ihåg i januari 2006, ni vet den där tiden när man tyckte lunarstorm var den största mötesplatsen någonsin, när jag satte mig vid datorn och bara började att blogga. Jag har tyckt att det varit roligt så länge jag bara kan minnas. Visst finns det gånger när man helt enkelt inte haft någonting att skriva, när man bytt blogg (läs HÄR) eller bara allmänt inte orkat MEN era kommentarer gör det bara så förträffligt roligt att fortsätta. Ni är FANTASTISKA!

Vad gör du på alla dessa möten? :) Underbar första fråga, jag går dit, sjunger, lyssnar.. Klicka in HÄR så får ni lättare en bild av hur ett möte kan vara. Mötena är oftast liknande till sätt och upplägg men det som gör ett möte unikt är dess talare. Min favorit kommer alltid vara John Bevere. Jag tycker att han är så energisk och härlig. Det syns verkligen i hans ögon att han ÄLSKAR att göra det han gör. När han berättade att han fick ett IG i alla sina uppsatser i skolan, i ALLA engelska ämnen (han är från usa) och ändå lyckats trycka sina egna böcker i tusentals utgåvor. Det visar på att ingenting är omöjligt för gud.
Vad är de roligaste när man bloggar? Jag tycker det är härligt att visa inspiration, att dela med sig av roliga saker man är med om OCH att det faktiskt finns så många som vill läsa. Det ger en kick i vardagslivet!
Vad ska man tänka på? Att blogga om saker man är intresserad av själv då det blir roligare för läsarna om skribenten är insatt i ämnet. Att inte vara för privat! Att inte kränka ner någon!
Har du ångrat något du skrivit på bloggen? Ingenting jag kan komma på förtillfället MEN såklart att man ångrat - då är det faktiskt bara att ta bort inlägget!
Hej, är en ganska ny besökare som inte riktigt hunnit läsa igenom allt. Skulle vilja veta var i Sverige du bor? Vad du inspireras mest av i kläddjungeln? Och om du har någon förebild (eller flera) när det gäller livet i allmänhet? Kram Åh vad trevligt, välkommen! Jag kommer ursprungligen från Örnsköldsvik, där jag bodde till dess att jag var 19 år. Nu är jag bosatt i Uppsala. Jag inspireras mest av olika bloggare MEN försöker finna min egen stil så gott det bara går. Förebilder är svårt att säga men jag ser verkligen upp till mina föräldrar och släktingar i allmänhet. Alla är så bra. ALLA tar hand om varandra och vi kommer alltid sätta varandras trevnad i första hand. Familjer är det viktigaste vi har. Inga kläder i världen kan uppnå den kärleken!
Hur har då råd att shoppa så mycket? Haha, med tanke på att alla mina plagg är under hundralappen (i stort sett) så går allt tydligen... Jag menar, under de senaste 5 månaderna har jag köpt, håll i hatten, 13 par skor. Yes!
Vad har du för utbildning? Jag gick mitt första gymnasieår på frisörprogrammet. Under vårterminen kände jag att det faktiskt inte alls var min grej så jag valde att byta till samhällsprogrammet med inriktning ekonomi. Vilket var ett bra byte för min del.. Där träffade jag min dåvarande pojkvän! Med tanke på att jag vägrade gå om ett år fick jag läsa in 4 100poängskurser parallellt med alla andra kurser. Det är nog det jag är mest stolt över i mitt liv! Jag klarade det med högsta betyg!
Hur lyckas du alltid vara så kreativ i ditt klädval? Det är kanske det svåraste om dagarna om jag ska vara ärlig. Jag älskar att vara kreativ, att alltid förnya, att aldrig riktigt komma till nöjdhetskänslan förrän man verkligen på riktigt är NÖJD. Då kommer leendet. Annars försöker jag bara pussla ihop det jag har i min garderob och få fram en fullpott.
Jag är superinspirerad av dig. Tack för din underbara blogg och fortsätt i samma stil & tack snälla du som läser ;) Det ska jag verkligen göra!
Är du livets ord-are? Isf, får du många kommentarer för det? är folk fördomsfulla? kramis! Nej det är jag inte. Jag går dit på alla möten MEN (ja, det finns ett men) jag är inte medlem där.. än! Saken är den att jag är medlem i Pingstkyrkan och trivs bra med det.. än! Såklart jag får. Med tanke på att jag är väldigt "öppen" angående min tro får jag kommentarer, frågor VARJE dag. Fördomsfulla är troligtvis bara förnamnet. Alla har sina anledningar till att inte gå dit, men jag tycker att man ska testa. De som faktiskt har gått dit har ändrat sina fördomar ganska brutalt. Varför är det egentligen så med människor? Varför har vi alltid fördomar? Jag menar, jag hatade (ja, hatade) HATADE verkligen kiwi när jag var liten. Jag sa till allt och alla att det var det absolut äckligaste man någonsin skulle kunna äta. Jag tyckte inte alls om det.. "Har du smakat?" "neeej" så smakade jag och vips, jag blev kär. Det var ju jättegott! Tänk på det kära människor, prova och se innan ni uttalar er!
Vart jobbar du? Vad har du för arbetsuppgifter? Jag jobbar på H&M och resterande håller jag för mig själv :) Tack!
Vad är du allra mest rädd för? Att bli kär! Det är faktiskt min största skräck. Annars är jag även höjdrädd, mörkrädd, rädd för fart MEN det värsta jag vet, av hela mitt hjärta, är MYROR.
Är han söta killen med gul pikétröja din kille? hoppaz! HAHA. Jag ska säga er att OM jag visar en man i min blogg behöver det INTE betyda att han är min pojkvän? MEN...
Är dina bröder också engagerade i kyrkan/troende? De är troende!
har du någon kille på gång? elr är det ngt ex du inte kommit över? VAD SITTER DET I LIKSOM, haha HAHA, ja kära du, jag vet inte alls riktigt vad du menar men någonting måste det väl ändå sitta i med tanke på att jag inte har någon?
Vilken avdelning på h&m jobbar du på? :) Åh, privat!
Vad är det finaste du vet? Familjer. Män och hustruar. Barn. FINA barn. Pojkar som har converseskor i olika färger och adidasjackor. Flickor som simmar runt i hundratusen dockor, dockhus. Rosa cab som barbiebil. Vardagslivet som blir till ett underbart mys. Öppen spis. Kärlek. Leva för stunden. Uppskatta varandra. Älska varandra. När ens största frågor blir vad man ska äta för dagen. Rensa ogräs. Tvätta bilen. Inga pengar i världen går uppemot ett hederligt svenssonliv! (MEN JAG VILL INTE HA EN HUND! haha)
Om du skulle veta att du blev stum imorgon och bara få säga en sista mening. vad skulle du säga? "Jag älskar er, min familj"

Åh, det enda jag önskar mig just nu är.. ett leende. Jag känner mig på det absolut sämsta humöret. Ni vet sådana där dagar som man ALDRIG skriver att man har. Allt ska alltid vara så perfekt, glatt och underbart MEN under ytan, mina damer och herrar, där visas sanningen och idag är jag under min egen yta. Den här soliga dagen har jag spenderat i min säng, inte för att jag är sjuk, utan för att jag bara vill ligga i sängen och sova, krypa under täcket och låtsas att jag är tio år igen då man blev glad bara över en glass. Så är inte fallet hos denna 21åring den här fredagen. Det värsta är bara det att man vet inte vad som egentligen är fel. Det kan vara precis vad som helst, någonting är det. Jag menar, i normala fall skulle jag skrikit av lycka när jag hittade kavajen idag. Icke. Jag är bara inte lycklig.

TILL ER ALLA (med tanke på att jag har så otroligt många nya läsare) STÄLL DIN FRÅGA I DETTA INLÄGG! Jag svarar senare ikväll eller imorgon. Frågorna kan vara exakt vad som helst - MEN - mestadels roliga va? Kan tänka mig att det finns människor som inte fått svar på tal...